Intressanta personer

 

 

Alla personer har säkert sin egen intressanta historia att berätta. En del framgår ur levnadsbeskrivningarna

De som omnämns här är sådana som på ett positivt sätt gjorde sig kända inte bara under sin levnad utan också några generationer senare. Alla finns med i anorna, men tillhör kanske inte den närmaste släkten. Släktrelationerna till centralpersonerna Carl Gustaf och Emma Johansson visas.

Gästgivare Tormar Ebbjörnsson i Kylhult (?? - ca 1575)

Gästgivare Tormar i Kylhult finns omtalad i förteckningen över de som lämnade bidrag för Älvsborgs lösen 1571. Han var då gästgivare i Kylhult, en by strax norr om Gräsholma öster om Lagan. Han var också rapportör till krigsherrarna och vägvisare för krigsfolket. Läs här Släktrelation: Tormars sonsons sonsons sondotters son var Sven Simonsson (1767-1830). Sven var morfars far till Emma och farfar till Carl Gustaf

Tillbaka

En aktad och redelig man - Pehr Gudmundsson ( 1732-1818)

Det vi vet om denna man är, att prästen skriver i dödboken då han vid 86 års ålder dör i ålderdomssvaghet att han "Var en aktad och redelig man" .

Han fru Ingjerd dör 17 dagar senare.

Vad som utmärkte honom vet vi inte, men det var ovanligt att prästen lämnade sådana positiva kommentarer i kyrkoböckerna.

Släktrelation: Pehr Gudmundsson var Carl Gustafs mormors farfar

Tillbaka

  

Affärsmannen Alfred Ediin (1864-1928)

Släktrelation: Emma och Alfred var nästkusiner. Emmas farfar (Pehr Svensson) och Alfreds morfar (Johannes Svensson Färm, som avrättades för rånmord) var bröder. Deras far var Sven Svensson Jägare.

  

Han hette från början Karlsson. Efter en kort tid som artillerist i Kristianstad (där han tog sig namnet Ediin) och skomakare hos sin far Carl Galant i Traryd, slog han sig på handel och blev mycket förmögen. Han donerade bl.a. en stor vapensamling, som finns i Ediinska Paviljongen i Markaryds hembygdspark och ett par ljuskronor till Traryds kyrka. Läs här

Tillbaka

  

Häradsdomare Johan Henning Wilander (1864-1945)

Han var son till Peter Wilander, folkskollärare och kantor.

Häradsdomare var huvudsakligen en hederstitel som förekom vid häradsrätterna. Titeln häradsdomare ska inte förväxlas med häradshövdingen som hade det högsta juridiska ansvaret för häradsrättens rättsskipning. Normalt sett var det den nämndeman som suttit längst i häradsrätten som utnämndes till häradsdomare. Denne förde rättens talan gentemot häradshövdingen. Häradsdomare användes som hederstitel på den svenska landsbygden ända fram till dess att häradsrätterna upphörde genom den omfattande administrativa reformen 1971. Än idag används den emellertid inofficiellt för den nämndeman som tjänstgjort längst vid tingsrätten.

Johan Henning hade flera hedersuppdrag i socknen: satt i kyrkoråd, skolråd och ansvarade för skolkassan. Han gjorde bouppteckningar och var förtroendeman i Traheryd Sparbank.

Släktrelation: Emma var kusin med Johan Henning. De var jämngamla och bodde nära varandra i Gräsholma. Deras mödrar var syskon.

Tillbaka

  

"Farbror" Sven Johan Johansson (1851-1938)

Förtroendeman i socknen (kyrkorådet, skolrådet hade hand om skolkassan) Kyrkovärd, gjorde bouppteckningar, skänkte mark till skolan i Gräsholma.

För brodern Carl Gustafs familj kom Sven Johan att bli som en fadersgestalt sedan Emma blivit änka 1916. Han hade själv blivit änkeman 1915 och hade inga egna barn. Därför behövde de säkert varandra. Gunnar, Gerda, Annie och de andra syskonen talade alltid positivt om farbror Sven Johan.

Läs mer på hans Levnadsbeskrivning

Släktrelation: Carl Gustaf och Sven Johan var bröder

Tillbaka