Emigranter

Under perioden 1850-1930 emigrerade 1.2 - 1.3 millioner svenskar - framför allt till Amerika. Ca 200.000 av dessa återvände. Även några från Carl Gustafs och Emmas släkt lämnade Sverige och for till Amerika.

En del av berättelserna här finns också i kapitlet Levnadsbeskrivningar i denna dokumentation.

Läs här om:

• Fakta om emigrationen
• Carl Gustafs bror August som rymde under falskt namn
• Emmas bror Henning
• Carl Gustafs kusiner från Hinneryd

Fakta om emigrationen

1850 var Sveriges befolkning ungefär 3.5 miljoner och 90% levde på landsbygden. Vid den tiden var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Det blev en stark befolkningsökning vilket också betydde att fattigdomen ökade. Många fann då att emigration var enda vägen ut ur detta, och under tiden 1850-1930 lämnade 1.2 - 1.3 miljoner landet. Ca 200.000 återvände senare. De flesta åkte till Amerika, men även till Danmark, Norge, Tyskland, Australien och Sydamerika. Se här vilka vägar de tog från Sverige till Amerika.

De flesta (10%) kom från Skåne eftersom här var det mest tätbefolkat. Men sett i relation till folkmängden, så drabbades Västergötland, Dalsland och Småland väldigt hårt. Från Traryd, där mina anfäder bodde, så emigrerade 425 personer under 10-årsperioden 1880-1889. Befolkningen minskade samtidigt från 2002 till 1809 personer.

Utöver fattigdom och befolkningstillväxt fanns andra skäl att lämna Sverige. T.ex. missväxten under åren 1868-69, kvinnans rätt att försörja sig själv. En omyndig kvinna hade inte rätt att försörja sig själv. Gifta kvinnor var omyndiga. Svenska kvinnor kom att få ett mycket gott anseende i Amerika. 'Swedish maids' var populära. Tiden för Militärtjänst kom att öka och männen ville undvika detta. Kyrkans makt var också en faktor. Även om det från 1857 blev tillåtet för väckelserörelsen så var det många som ansåg att prästens makt var för stor.

Att sedan Amerika behövde arbetskraft påverkade också emigrationen. I en del fall kunde emigranten få sin resa betald av den nye arbetsgivaren i Amerika (man åkte på en pre-paid biljett). Sen fick man arbeta av detta under några år.

Den stora emigrationen hade inte varit möjlig utan att det fanns rederier och reseagenturer som tog hand om hela resan. Och sådana fanns det gott om. Dessa stod för propagandan för emigrationen. Det byggdes upp en hierarkisk struktur med agenter, underagenter och lokalagenter. Den som funderade på att emigrera kunde söka upp en lokalagent i socknen och han organiserade sedan hela resan.

En sådan lokalagent under några år var f.d. klockaren Bengt Ljungstedt i Hinneryd.

Tillbaka

Carl Gustafs bror August som rymde under falskt namn

August föddes 1858 och var tre år äldre än Carl Gustaf.
Vid faderns död 1874 är August 16 år. Äldste brodern Sven Johan övertar gården och August bor i en undantagsstuga på gården med sin mor och bröderna Elof och Carl Gustaf.

Om August vet vi inte mycket, förmodligen såg han inga framtidsutsikter i Sverige. Det vi vet från kyrkböckerna är att han åkte till Amerika. Men inte exakt när eller hur. Där står bara att han vistas i Amerika utan betyg.

Värnplikten vid den tiden innebar att man möstrade vid 21 års ålder och om man var godkänd skulle man göra två 15-dagarsövningar åren efter varandra. August mönstrar 1879 och gör samma år sitt första första möte. Möte nummer två gör han aldrig. Detta är noterat i husförhörslängden. Liksom att han har "rymt" till Amerika utan betyg, dvs. han tog inte ut något flyttbetyg. Om man var i värnpliktsåldern måste man också ha ett godkännande från krigsmakten för att få åka utomlands och något sådant hade han inte.

Den 22 april 1880 lämnar 10 ungdomar från Traryd Malmö hamn för att resa till Amerika. Alla utom en, som hette Carl Gustaf Johannesson f.1861, hade godkända handlingar med sig. Det troliga är att det är August som reser under falskt namn. Carl Gustaf, som var 19 år behövde inte detta godkännande från krigsmakten. Vad som förvillar är att enligt Mantalsböckerna så är han i Gräsholma fram till 1888. Men i bouppteckningen efter modern Anna år 1900 står att sonen August vistas i Amerika sedan 20 år och heter August J Svedien. Dessutom att han har fått 10 kr i samband med resan. Det troliga är därför, att August rymde till Amerika 1880 och tog sig nytt efternamn. August J Swedeen kan man hitta i både amerikanska  och kanadensiska arkiv.

Han var inte ensam med att "rymma" det året. Så här skriver prästen i en sammanfattning "..dessutom hafva 6 i beväringsåren varande ynglingar rymt till Amerika."

Deras resa från Gräsholma till Chicago arrangerades av ett ombud för en agent för National Linjen. Den började med häst och vagn 3 mil till närmaste järnvägsstation som var Älmhult på stambanan. Därifrån med tåg till Malmö där de skrevs in i Polisämbetets register. Sedan med Ångbåten SS Patriot till Hull i England (2 dagar). Tåg till Liverpool och ny båt på den stora resan till New York (10-12 dagar). Därifrån förmodligen tåg till Chicago ca 140 mil. Skulle man till Minnesota var det ytterligare 50 mil. Resan Malmö-Chicago kostade 155 kr, utöver detta kostnader för att ta sig till Malmö och övernatta där ett par dygn. 155 kr år 1880 motsvarade ungefär en halv årslön för en bonddräng. En annan jämförelse är att 1882 fick en barnmmorska 200 kr/år plus 1 kr för varje barn som föddes.

Jag har funnit August J Swedeen i följande arkiv: (han är ogift i alla noteringar)

Begäran om att få flytta till Canada daterad 14 jan 1910 och undertecknat av August J Swedeen Står att han är amerikansk medborgare och att han har för avsikt att bli britt under canadensiska lagar

Efter 1911 finns inga noteringar om August. Men i bouppteckningen efter brodern Elof, som dog 1917, står att August bor i Amerika. Det är oklart om man visste det - hur mycket kontakt hade August med Sverige?

En förfrågan till kanadensiska myndigheter om hans öden efter 1911 har hittills inte givit något reslutat.

Ingen bland Carl Gustafs barn har någon gång nämnt att de skulle ha en farbror som emigrerat till Amerika.

Tillbaka

Emmas bror Henning

Hennng var en 3 år yngre bror till Emma. Då han var 16 år dog deras mor Ingrid Stina Göransdotter. Syskonen Alfred och Emma var då 22 resp 19 år. 2,5 år senare gifte fadern Sven Persson om sig. I och med giftemålet flyttade Sven till Grönö och äldste brodern Alfred tog över fädernesgården i Kärringelida. Henning liksom Emma bodde kvar hemma.

Svens omgifte och flytt och Alfreds övertagande av gården verkar vara en praktisk lösning för många. Utom för Henning, som kanske inte såg någon framtid i Sverige utan valde att emigrera till Amerika 1889, 19 år gammal.

Henning Svensson emigrerade 25 april 1889 från Malmö med Inman-linjen. Till Hull fvb till S:t Paul Minnesota. Biljetten kostade 188,60. De var totalt 12 st från Traryd och Hinneryd på denna resa. Förutom Henning, så åkte Wilhelm Christensson från samma by Kärringelida i Traryd till S:t Paul, Minnesota. De övriga åkte till andra orter i USA.

Henning arbetade som byggnadssnickare (Carpenter building) och han blev amerikansk medborgare 1901.

Efter några år gifte han sig med den 12 år yngre Hilma Charlotta Carlsson, som hade emigrerat med hela familjen från Älmeboda, Tingsryd år 1886 endast 4 år gammal. Tillsammans fick de fem barn, några av dem blev mycket gamla (102 och 97 år). Hilma blev 101 år.

Två av döttrarna gifte sig med var sin broder Vars.

Henning och hans familj hade mycket kontakt med sina svenska rötter. Själv besökte han inte Sverige efter emigrationen, men flera av hans barn och barnbarn gjorde det. Ett av barnbarnen (Jerry Vars 1941-1987) gjorde på 1960-talet sin värnplikt i Tyskland och passade då på att besöka sin svenska släkt. På 1970-talet gjorde Annie Rydé med barnen Kurt och Ingrid samt Rune Svegréus en resa till Amerika där de träffade familjen Swanson. Efter det besöket har släkterna inte haft någon kontakt. Man kan följa släkten i S:t Pauls svenska församlings böcker.

Detta kort hade Jerry Vars med sig till Sverige 1962. Ardella är mycket lik sin kusin Berta från Gräsholma . Henning är inte med på bilden, han dog 1938

Henning och Hilma är begravda på Central Memorial Park Cementry Minneapolis, Hennepin County, Minnesota

Tillbaka

Carl Gustafs kusiner från Hinneryd

Carl Gustaf och Sven Johan hade flera kusiner i Hinneryd socken. Alla ättlingar till Johannes Svensson och Anna Svensdotter. Föräldrar, barn och barnbarn var alla baptister.

Fem av kusinerna emigrerade:

Peter Johans tre söner emigrerade efter modern död och fadern gift om sig. Var det en protest? Alla var baptister, hade detta någon betydelse?

I en bouppteckning från 1941 anges att alla fem vistas i Amerika på okänd ort. Har de inte haft någon kontakt med Sverige sen de lämnade landet? Jag har gjort några efterforskningar om dessa och funnit en del.

Gravsten för Sevander Petersons son som hette Nelon precis som Sevanders bror.

Tillbaka