Diverse annat av intresse

Här är samlat intressant material som kommit fram under arbetet med denna dokumentation, men som inte direkt ryms under någon annan rubrik.

Tjänst som piga eller dräng

I släkten var det normala, att barnen bodde hemma på gården tills de bildade egen familj. Det var inte många som tog tjänst som piga eller dräng påi någon annan gård. Det var också mycket ovanligt att någon av gårdarna tog emot tjänstefolk som piga eller dräng. Förmodligen var gårdarna inte tillräckligt stora för detta. Men tillräckligt stora för att försörja en familj med ett antal barn. Ett sätt att skaffa försörjning utanför familjen var i stället att ägna sig åt handel. Både i närområdet och längre bort. Det var glest mellan butikerna och allt som behövdes kunde inte produceras på gården. Se mer under "Gårdfarihandel"

"Oäkta" barn och ålder för giftemål

Oäkta barn, dvs barn födda utom äktenskapet, förekom nästan inte alls i släkten. Ett undantag tycks vara hos baptisterna i Hinneryd.

Johannes och Anna hade fem barn och två av dem levde tillsammans med en partner utan att vara gifta. Detta berodde förmodligen på att de inte var döpta eller konfirmerade och då vägrade prästen att viga dem. Borgerlig vigsel var inte heller officiellt lagligt vid den tiden. Se avsnittet längre ner på sidan.

Enligt 1734 års Giftemålbalk ska mannen ha fyllt 21 år och kvinnan 15 för att få gifta sig. Gränserna ändras sedan så att 1756 gäller 18 år mannen om han kan försörja en familj. 1892 gäller 18 resp 17 år och 1915 blir det 21 resp 18 år.

Den vanligaste åldern i släkten för första äktenskapet för kvinnan var 22-26 år. Men det finns minst två fall där hon gifte sig vid 17 års ålder. För mannen var det också första äktenskapet men han var betydligt äldre 9-12 år äldre. I ett par fall då kvinnan dör och mannen gifter om sig har åldersskillnaden varit över 25 år.

Gårdfarihandel/handelsresande - även farfar Carl Gustaf

Gårdfarihandel var från början (1600-talet) ett privilegium för befolkningen i Boråstrakten. Men spred sig över landet och även till Sunnerbo härad dit Traryd hörde. Det var ett sätt att bättra på ekonomin. Det fanns de som menade att det var en fara med gårdfarihandel genom att jordbruket försummades. En vara från Markaryd som såldes var vävskedar. Vävskedsknallar tog sig ända till Ryssland. Men de flesta varorna såldes på betydligt närmare håll. Det som såldes var allt som behövdes på gården och som man inte kunde tillverka själv.

Från husförhörslängderna framgår inte vilka som ägnade sig åt handel, alla noterades som drängar. Några konkreta exempel jag hittat är, 16-årige Jonas Svensson, som 1842 mördades av Johannes Färm då han var på hemväg från en handelsresa. Annat är från Laga skiftes-processen 1853 då tre av de berörda hemmansägarna saknades på en förrättning eftersom de var "borta med handel". En Sven Persson, som var gift med Carl Gustafs kusin hade Handelsbetyg för Öland och Mellansverige. Man skulle ha någon form av licens för att få bedriva handel. Det är också troligt, att farfar Carl Gustaf Johansson ägnades sig åt handel. I den släktforskning som Kurt Rydé gjorde på 1980-talet har han för Carl Gustaf som titel angivit farmer, pedlar (bonde, gårdfarihandlare/handelsresande). Kurt var den av barnbarnen, som bäst känt till förhållandena.

I mönstringsrullan för C G ska han ha gjort ett möte i Kalmar 1882. Trots att han tillhörde Växjö. Var han där i affärer kanske?

Verksamheten pågick förmodligen mellan åren ca 1880-1900 innan han gifte sig.
Min far - Gunnar Johansson - har berättat att han i början på 1920-talet under några veckor var kusk åt handelsresande. Det innebar att han mötte affärsmannen vid Markaryds station med häst och vagn och skjutsade sedan runt honom i socknen.

Jakob Sporrsmed - en lättkränkt processmakare?

Släktrelation: Jacob Ebbesson (död 1678) var mormors farfar till Sven Simonsson, som var Emmas morfars far och Carl Gustafs farfar.

Han var smed - både grovsmed och sporrsmed. Sporrsmeder tillverkade smidesarbeten till hästutrustning, som sporrar, betselbeslag och stigbyglar. Han levde stora delar av sitt liv i Göteborg, men är begravd på Traryds kyrkogård och har där en speciell gravsten.

Han förekommer mycket i domböckerna i Göteborg - var han kanske en lättkränkt processmakare. Enligt Domboken säger rätten att han är en "trätosam och envis människa". Läs här

om processerna och här

om hans liv i Kylhult (Traryd)

Johannes Svensson i Bohult, Hinneryd och hans familj

Släktrelation: Carl Gustafs mor Anna och Johannes Svensson i Hinneryd var syskon. Hans hustru hette också Anna. Vad som komplicerar bilden är att Carl Gustafs far också hette Johannes Svensson.

Johannes i Bohult föddes i Beterås, Traryd 1816 och flyttade till Hinneryd då han var 18 år. Gifte sig 1842 med Anna, som var endast 17 år.

De blev baptister någon gång mellan 1857 och 1863. Yngsta dottern är därför inte döpt. Johannes var ledande inom väckelserörelsen i Hinneryd. Läs om detta här.

De fick sex barn, alla blev baptister. Dessa barn var kusiner med Sven Johan, Elof, Augst och Carl Gustaf i Gräsholma. Alla utom yngsta dottern skaffade familj. Men alla gifte sig inte och det kunde bero på prästen. De var inte konfirmerade och det kunde vara skälet. Det var inte heller lagligt tillåtet att gifta sig borgerligt då. Några av intresse är:

Trolovad med Sara Katarina Johannisdotter. I kyrkböckerna har prästen skrivit henne som piga. De var båda baptister och ville/fick inte gifta sig i kyrkan. De fick fem barn och tre av dessa (Svante Albin f.18750912, Nelon Julius f.18780511 och Sevander f. 18810530) emigrerade till Amerika efter det att deras mor hade dött 1900. Barnen har efternamnet Petersson

Tre år senare gifte Peter Johan sig borgerligt med Selma Tilda Johannisdotter, 27 år yngre än maken och till och med yngre är hans äldsta barn och med henne fick han två barn.

Var gift med Ida Gustava Svensdotter. Borgerlig vigsel eftersom han inte var konfirmerad. August tog över föräldrarhemmet i Bohult. Förutom att sköta gården var han möbelsnickare och han gjorde en chiffonjé som familjen gav till kusinen Sven Johan och Johanna Kristina i Gräsholma då de gifte sig 1877.

Denna chiffonje i ek har gått i arv i släkten. Den fanns i Johansdal då Sven Johan dog, sen ägdes den av Emma och då hon dog ärvde Gunnar Johansson den. Sedan 1995 finns den hos Nils-Gunnar Johansson.

August och Ida fick fyra barn, Julia Elvira f.1890, Svante Ernst Kilian f.1891, Antolina Jeanette f.1893 och Axia Italia f.1901. (Varifrån fick man namnidéerna?)

Antolina, som senare kallade sig Adele, flyttade till Markaryd där hon ägnade sig åt sömnad. Hon kom att arbeta ihop med fröken Ellen Möller från Hässleholm som också var en duktig sömmerska. Det är mycket troligt, att det var Adele, som sammanförde Ellen med sin nästkusin Gunnar från Gräsholma. Ellen och Gunnar gifte sig 1935 och blev mina föräldrar.

Adele gifte sig med Hans Engdahl i Markaryd. Han var bilreparatör men också under många år en välkänd brandchef i samhället. En ytterligare koppling är, att Hans Engdahl och Gunnar Johansson var med och bildade MHF-föreningen i Markaryd 1935. De satt båda i den första styrelsen.

Hon levde med Johannes Jonasson occh de fick tillsammans fyra barn. Men de var inte gifta och hon står därför antecknad som piga och ogift i kyrkböckerna.

Hon var gift med Karl Isaksson och de fick fyra barn varav två (Alfred och Jenny Karlsson) emigrerade till Amerika

Brev från kungen

Två anfäder har fått personligt brev från kungen - Johan III resp Carl IV Johan. Av helt olika orsaker.

Jämförelse mellan Gräsholma-gårdarnas arealer och skördar

Mellan åren 1916-1919 gjordes en landsomfattande inventering av lantbruksgårdar. Det omfattade både arealer (åker, äng och skog) och skördar. För Gräsholma gjordes detta hösten 1919. Gården sköttes då av Emma och barnen. Carl Gustaf dog hösten 1916.

Så här såg blanketterna ut. Klicka i bilden för att göra den större (ny sida).

Detta är också intressant